Läs: Psaltaren 72:12-20

”Må säden växa rikligt i landet, ända upp till bergens topp. Må dess frukt vaja som Libanons skog, och folket i städerna blomstra som örter på marken.”
Psaltaren 72:16

Bibeln På Ett År:

Psaltaren 10-12
Apostlagärningarna 19:1-20

Under mitt liv har jag bestigit ett antal bergstoppar i USA och jag kan berätta att det inte växer mycket där. De flesta bergstopparna utgörs av sten och lava. Det är inte där man skulle finna rikligt med sädeskorn.

Men Salomo, som skrev Psaltaren 72, bad Gud att säden skulle ”rikligt växa i landet, ända upp till bergens topp,” för att

karakterisera Salomos regerande som kung. Om sädeskorn var ovanligt på bergen, vad ville Salomo antyda med sin bön—att Guds kraft kan ge resultat, även i ogynnsam jord?

Kanske du ser på dig själv som en obetydlig person, med lite att bidraga med till Guds rike. Fatta mod: Gud kan framkalla en riklig skörd genom dig. Detta är en av trons ironier: Gud använder det obetydliga för att förverkliga något stort. Inte många av oss är kloka och nobla; vi är för det mesta anonyma och långt ifrån att vara utöver det ”vanliga.” Ändå kan vi alla brukas. Och tvärtemot vad vi kanske tror, så beror det på vår svaghet om vi kan nyttjas av Gud (1 Kor. 1:27-29; 2 Kor. 12:10).

Det är möjligt att vara för stor och stolt för att Gud ska kunna bruka oss, men vi kan aldrig vara för små. Från att vara svaga kan vi bli starka (Hebr. 11:34). Genom Guds väldiga kraft kan vi utföra allt Han kallat oss till att göra. —David Roper

Herre, Du arbetar även genom det som är svagt—vi som har brister och svagheter. Vi förundras över Din makt och står ödmjukt i tacksamhet inför det faktum att Du har bruk av oss. Vi längtar efter att kunna vara Dig trogna.

FÖR ATT FÅ UPPLEVA GUDS KRAFT BEHÖVER VI OCKSÅ ERKÄNNA VÅR SVAGHET.