Läs: Matteus 26:17-30

"Låt oss därför genom honom alltid frambära lovets offer till Gud, en frukt från läppar som prisar hans namn.”
Hebréerbrevet 13:15

Bibeln På Ett År:

2 Kungaboken 1-3
Lukas 24:1-35

Fastän min vän Mickey förlorade sin syn, sa han till mig, ”Jag fortsätter att prisa Gud varje dag, för Han har gjort så mycket för mig.”

Jesus gav Mickey och oss den yttersta orsaken till sådan aldrig upphörande lovprisning. I Matteus 26 berättas det för oss om hur Jesus delade Påskmåltiden med Sina lärjungar natten innan Han gick till korset. Vers 30 visar oss hur dem avslutade måltiden: ”När de hade sjungit lovsången, gick de ut till Oljeberget.”

Det var inte vilken hymn som helst de sjöng den natten—det var en lovsångshymn. I årtusenden hade Judarna vid Påsken sjungit en grupp Psalmer kallade, ”Hallel” (lovprisning på hebreiska). De sista av dessa böner och lovsånger finns i Psaltaren 113-118, ärar Gud som blivit vår Frälsning (Ps. 118:21). Den syftar på en avvisad sten som blev en hörnsten (v.22) och en som kommer i Herrens namn (v.26). De kan mycket väl ha sjungit, ”Detta är den dag som HERREN har gjort, låt oss på den jubla och vara glada!” (v.24).

När Jesus sjungit med Sina lärjungar denna Påsknatt, gav Han oss den yttersta orsaken för att vi ska lyfta vår blick över våra omedelbara omständigheter. Han ledde oss i lovprisning till Gud för den oändliga kärleken och trofastheten hos Honom. —James Banks

Herre Du är alltid värdig vårt lov, även om vi inte känner för att lovprisa. Hjälp mig att lära mig att prisa Dig mer och mer.

ATT LOVPRISA GUD HJÄLPER OSS ATT MINNAS HANS GODHET SOM ÄR OÄNDLIG.