Läs: 1 Samuelsboken 1:9-20
”Hanna talade i sitt hjärta, och bara hennes läppar rörde sig, men hennes röst hördes inte. Då trodde Eli att hon var drucken.”
1 Samuelsboken 1:13
Bibeln på ett år:
2 Mosebok 27-28
Matteus 21:1-22
Efter att ha läst flera barnböcker med min dotter, sa jag till henne att jag skulle läsa en bok för vuxna en stund och sedan skulle vi titta på barnböckerna tillsammans igen. Jag öppnade boken och började läsa i tystnad. Några minuter senare, såg min dotter på mig tvekande och sade, ”Mamma, du läser inte på riktigt.” Hon antog att eftersom jag inte uttalade orden så bearbetade jag dem inte.
Precis som att läsa, kan bönen vara tyst. Hannah, som längtade efter ett eget barn, besökte templet och ”talade i sitt hjärta” under sin bön. Hennes läppar rörde sig, men ”hennes röst hördes inte” (1 Sam. 1:13). Prästen Eli såg men missförstod vad som hände. Hon förklarade, ”jag . . . utgöt min själ för HERREN” (v.15). Gud hörde Hannas tysta bönebegäran och gav henne en son (v.20).
Eftersom Gud söker våra hjärtan och sinnen (Jer. 17:10), ser och hör Han varje bön—även de som aldrig lämnar våra läppar. Hans allvetande natur gör det möjligt för oss att be med fullt förtroende att Han kommer att höra och besvara (Matt. 6:8, 32). På grund av detta kan vi ständigt prisa Gud, be Honom om hjälp, och tacka Honom för välsignelser, även när ingen annan kan höra oss.
—Jennifer Benson Schultz
Hur ljuvligt är min bönestund—då jag från världslig bestyr kan fly. Jag får då inför Fadern mina bekymmer ock förklara. Han lovat mig att under Sina vingar mig bevara.
GUD FYLLER VÅRT HJÄRTAN MED FRID, DÅ VI UTGJUTER VÅRT INNERSTA INFÖR HONOM.
