Läs: 2 Mosebok 20:8-11

”Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. Han vederkvicker min själ”
Psaltaren 23:2-3

Bibeln på ett år:

4 Mosebok 12-14
Markus 5:21-43

Vår Golden retriever kan bli så upphetsad att han kan utveckla ett epilepsiliknande anfall. För att förhindra det från att hända, försöker vi att lugna honom. Vi klappar honom, talar till honom med en lugnande röst och säger till honom att lägga sig ner. Men när han hör ”ligg ner,” undviker han ögonkontakt med oss och börjar gnälla. Tillslut, med en dramatisk suck av uppgivenhet, ger han efter och lägger sig på golvet.

Ibland behöver vi också bli påminda om att lägga oss ner. I Psaltaren 23, lär vi oss att vår gode Herde får oss att ”vila på gröna ängar ” och leder oss ”till vatten där [vi] finner ro.” Han vet att vi behöver den frid och vila som dessa ger, även om vi inte inser det själva.

Våra kroppar är skapta för regelbunden vila. Gud själv vilade på den sjunde dagen efter Sitt skapelseverk (1 Mos. 2:2-3; 2 Mos. 20:9-11). Jesus visste att det fanns en tid att betjäna massorna och en tid för vila. Han instruerade Sina lärjungar: ”Kom med mig till en öde plats där vi kan vara ensamma, och vila er lite” (Mark. 6:31). När vi vilar oss, återfår vi fokus och får nya krafter. När vi fyller varje timme med aktiviteter—tom. med givande saker—får Gud ofta vår uppmärksamhet genom att få oss till att ”vila.”

Vila är en gåva—en bra gåva från vår Skapare som vet precis vad vi behöver. Prisa Honom att Han ibland får oss att ”vila på gröna ängar.”

—Cindy Hess Kasper

Himmelske Fader, tack för Din omsorg om vårt bästa i allt som rör våra liv. Hjälp oss att vila och få nya krafter hos Dig.

OM VI INTE AVBRYTER VÅRA AKTIVITETER OCH VILAR EN STUND KOMMER SNART VÅRA AKTIVITETER FÅ OSS ATT BRYTA SAMMAN.