Vårt Dagliga Bröd Oktober - December 2018Läs: Klagovisorna 3:1-3, 13-24

"Herrens nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut med hans barmhärtighet. Den är var morgon ny”

Klagovisorna 3:22-23

Bibeln På Ett År:
Hosea 12-14
Uppenbarelseboken 4

 

 


Efter att ha klätt Julgranen med klara, blinkande ljus, band jag rosa och blå rosetter på dess grenar och kallade den till ”Baby väntan” Julgranen. Min man och jag hade väntat på en baby genom adoption för mer än fyra år. Säkerligen borde den komma till Jul!

Varje morgon stannade jag upp vid granen och bad, påminde mig själv om Guds trofasthet. Den 21 december kom meddelandet; ingen baby till Jul. Förkrossad, stannade jag upp vid granen, som blivit en symbol över Guds omsorg. Var Gud fortfarande trofast? Gjorde jag något fel?

Vissa stunder, håller Gud borta välsignelser p.g.a. kärleksfull tillrättavisning. Andra gånger försenar Han kärleksfullt svar så att vi kan förnya vår förtröstan på Honom. I Klagovisorna, beskriver profeten Jeremia hur Gud tillrättavisade Israel. Smärtan var påtaglig: ”Han har låtit pilar från sitt koger gå in i mina njurar.” (3:13). Genom allt, beskriver Jeremia också sin ultimata förtröstan på Guds trofasthet: ”HERRENS nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut med hans barmhärtighet. Den är var morgon ny” (vv.22-23).

Jag lät granen stå kvar, långt efter Jul och fortsatte mina morgon andakter där. Till slut, när Påsken anlänt, fick vi vår adoptivdotter. Gud är alltid trofast, men inte nödvändigtvis enligt vår tidsplan eller våra önskemål.

Mina barn är nu runt trettio, men varje år sätter jag upp en miniatyr kopia av granen; som en påminnelse för mig själv och andra att hoppas på Guds trofasthet. —Elisa Morgan


BÄSTA ORSAKEN ATT HOPPAS PÅ ÄR GUDS TROFASTHET.