Läs: Lukas 15:11-24
"Och han stod upp och gick till sin far. Medan han ännu var långt borta, fick hans far se honom och förbarmade sig över honom. Fadern skyndade emot honom, föll honom om halsen och kysste honom.”
Lukas 15:20
Bibeln På Ett År:
2 Samuelsboken 9-11
Lukas 15:11-32
Jag tillbringade två timmar en eftermiddag vid en konstutställning med temat—Fadern och Hans Två Söner: Konsten att Förlåta—där alla delar pekade på Jesu liknelse om Den Förlorade Sonen (se Luk. 15:11-31). Jag upplevde Edward Rojas målning av Den Förlorade Sonen särskilt gripande. Målningen porträtterar den egensinnige sonen på vägen hem klädd i trasor med nedböjt huvud. Med döden som tidigare vilande över honom har han tagit vägen hem där fadern redan med språng är på väg mot honom. Längst ner på tavlan hade Jesu ord angetts, ”Medan han ännu var långt borta, fick hans far se honom och förbarmade sig över honom. Fadern skyndade emot honom, föll honom om halsen och kysste honom” (v.20).
Jag rördes djupt då jag åter insåg hur Guds oföränderliga kärlek förändrat mitt liv. När jag gick bort från Honom vände Han inte ryggen mot mig, men fortsatte att i väntan hålla ett öga på mig. Hans kärlek är oförtjänt och oföränderlig, något som vi inte alltid tänker på—men den finns alltid tillgänglig. Vi är alla skyldiga och ändå så vill Gud välkomna oss till Sig, precis på samma sätt som fadern i liknelsen om den egensinnige sonen. Hämta ”den gödda kalven och slakta den” sade fadern till tjänarna. , ”Ty min son var död men har fått liv igen, han var förlorad men är återfunnen. Och festen började” (v.23-24).
Herren fröjdar Sig över dem som återkommer till Honom idag.
—David McCasland
Fader, när vi tar emot Din kärlek och förlåtelse; må vi även i Ditt namn förmedla detta vidare till andra..
GUDS KÄRLEK TILL OSS ÄR OFÖRTJÄNT OCH BESTÅR.
